Ivy the Kiwi?

Ivy the Kiwi? är ett supergulligt plattformsspel till Nintendo Wii med gimmicken att man inte själv hoppar runt med figuren, utan istället styr dess omvärld för att försöka få den att gå dit man vill. Sådant tycker jag är väldigt roligt så jag är därför nöjd med köpet. :)

+ Ivy är verkligen jättesöt, och man måste beundra hennes totala brist på självbevarelsedrift och insikt om sina egna begränsningar där hon rusar fram i panik över sin försvunna mamma, utan att tänka en sekund på att det kan finnas faror som kan skada henne. Okej, det är kanske inte så beundransvärt, men lite imponerande är det att vara så djärv och dumdristig att man litar fullständigt på att en främling (spelaren) ska se till att man inte dör. Men hon vet kanske att om man är så söt som hon så kommer de flesta gladeligen att hjälpa till. Eller så läser jag in för mycket i några pixlar på en skärm.

+ Bakgrunderna är jättefina - jag älskar verkligen den höstiga färgskalan och den mysiga, sagoboksaktiga stilen.

+ Musiken tyckte jag var riktigt fin, i alla fall på vissa specifika banor.

+ Roligt med själva spelmomentet: att "rita" lianer under Ivys fötter och därmed ändra på och styra omgivningarna och bandesignen. Kul!

- Ivy springer väldigt fort! Jag var säker på att hon skulle vagga fram lite lagom makligt - trodde inte för en sekund att hon skulle skjuta fram som en sådan raket. Det gäller att hålla tungan rätt i mun och verkligen ha snabba reflexer, vilket i sig inte är en dålig grej i ett spel. Jag blev bara så förvånad - ingenting på omslaget gav intrycket att det skulle gå undan på det sättet.

- Spelet är inte särskilt långt, men om man lyckas ta alla fjädrar i alla banor får man som tur är en mängd bonusbanor. Det finns även multiplayer mode och time trial och lite liknande att roa sig med när själva huvudspelet är slut, men jag är ändå glad att jag köpte det begagnat. Jag hade blivit ganska vansinnig om jag lagt 500:- på ett spel som tar slut på två sittningar.

-Emelie