Ulvepalooza

Som har framgått av tidigare inlägg i blöggen så har jag ju lite grann snöat in på en viss Johan Ulveson. Jag har egentligen en annan huvudsaklig celebrity crush sedan ett par år, men då denne inte behagat göra några offentliga framträdanden på ganska länge blir det lätt så att man roar sig med annat medan man väntar. De senaste månaderna har jag därför googlat runt på herr Ulveson då jag haft en stund över, och blivit rikligt belönad. Det är ju nämligen så att en väldigt bra grej med att börja gilla någon som är lite till åren är att det finns en rejäl katalog av material att gå igenom. Här är lite grejer jag har kollat på (utöver julkalendern dårå):

________________________________________

Ulveson & Herngren

Mockumentary om livet bakom kulisserna på en dödsdömd komediserie på SVT. Den här gillade jag riktigt mycket, det var helt up my alley! Älskar att se hur det går till bakom film- och tv-produktioner (30 Rock, som ett exempel), och jag fick riktigt mycket Ulveson för pengarna. Han och Felix Herngren spelar dryga, diviga versioner av sig själva och det är väldigt kul. Många pinsamma situationer uppstår och de flesta skådespelarinsatser är klockrena, t ex Johan Glans som sorglig pushover. Ulveson är dessutom i sin utseendemässiga prime här (i mina ögon) så det är ju... trevligt. *förförisk blinkning* Dessutom är de flesta av de färdiga sketcherna faktiskt riktigt roliga. Bonusinfo: Något bolag i USA har köpt rättigheterna till denna tv-serie och gjort en egen amerikansk version, i vilken Billy Crystal spelar "Johan Ulveson". Lol!

Betyg i helhet: 4,5 av 5
Ulveson-faktor: 5 av 5
TOP SEXY MOMENT: När Johan tar av sig kavajen, kavlar upp ärmarna och klår Felix i pingpong i avsnitt 3. Och när han regisserar en pjäs iklädd svårmod och polotröja.

________________________________________

Lorry & Yrrol

Lorry är en s.k. svensk klassiker och något som känns som obligatorisk tittning om man ska få lov att kalla sig ett sant Ulveson-fan, men... jag vet inte, jag. Jag förstår att det är som att svära i kyrkan, men jag har sett några sketcher på YouTube och några avsnitt från Öppet Arkiv, och ärligt talat så fattar jag faktiskt inte det roliga, även om det är pinsamt att erkänna det. Jag måste vara helt fel generation, och dessutom har jag en instinktiv motvilja mot Peter Dalle, vilket inte direkt gör saken bättre. Jag har dragit på munnen vid kanske tre tillfällen, varav ett var ett innerligt komma-ut-ur-garderoben-samtal män emellan, och ett annat en bisarr reklam för Bingolotto med herr Ulveson som den Bergmanska döden. Men mest sitter jag bara och stirrar med imbecill, frågande min. Nja.

Betyg i helhet: 1,5 av 5
Ulveson-faktor: 4 av 5
TOP SEXY MOMENT: Ehhh... Lite svårt att säga eftersom jag inte sett allt. Och inte gillar det jag sett. Men det är lite kul att se Johan som hyfsat ung, det får jag medge. Den här bilden kanske?

________________________________________

Sing-A-Long

Höll på att dratta i backen när jag insåg att det finns CIRKA TVÅHUNDRA AVSNITT (i realiteten: 26 st.) av ett musiklekprogram från 2006 i vilket Johan Ulveson är en av två ständiga lagkaptener! :D Oh my god, vilken guldgruva för en fangirl. Jag har väl sett ca 10 avsnitt hittills och jag måste säga att det är hyfsat underbart. Det är kul att se någon man gillar i rollen som sig själv, utan manus, och inse att man fortfarande gillar snubben, framförallt för att han verkar vara en riktigt sympatisk typ. Hans dryga kommentarer, tramsande med gamla kompisen Sussie Eriksson och barnsliga glädje (och dansmoves) när laget får poäng påminner mig om mig själv och det gör mig glad. I sure know how to pick 'em. ;) ♥ Programmet i sig är okej - ganska gapigt och flamsigt, och en del tävlingsmoment fungerar inte riktigt (något jag tror de fixar till i senare säsonger) - men även om det inte hade varit det, hade det ändå varit värt att se för det myckna ulvemanget. I could watch this all day.

Betyg i helhet: 3,5 av 5
Ulveson-faktor: 4 av 5
TOP SEXY MOMENT: Too many to mention! Men här är några:

________________________________________

Bonusfamiljen

Jag hade aldrig börjat kolla på SVT:s nya satsning Bonusfamiljen om det inte vore för att en automatisk reklam gick igång på min Facebook-feed och jag då råkade skymta Johans nuna i en sekund. Min första reaktion var: "Yaaay, mer Johan Ulveson! ♥". Min andra reaktion var: "Men... vad ÄR det för en fruktansvärd peruk de tvingat på honom?". 

Hittills har bara halva säsongen gått, men av den kan man snabbt konstatera att Johans del i serien är mycket liten, men för all del naggande god. Han spelar en psykolog som tillsammans med sin utseendemässigt nästan identiska fru (också psykolog, spelad av en utmärkt Ann Petrén) försöker hjälpa seriens huvudpersoner med deras bonusfamiljsbekymmer. Jag tycker att Ulveson och Petrén utgör en finfin duo och det är lite mysigt att se deras intellektuella smågnabbande i hemmet när klienterna åkt därifrån - tråkigt bara att de enbart får en scen per avsnitt. Johan är mycket fin i klyschiga psykologbrillor och linnekläder, och jag gillar när han puttrar omkring och lagar mat och dricker te i ett tjusigt litet hus ute i skogen, men alltså... den där peruken. VARFÖR. Den förstör allt. Fappability: 0. I övrigt är tv-serien helt okej.

Betyg i helhet: 3,5 av 5
Ulveson-faktor: 2 av 5
TOP SEXY MOMENT: (om vi försöker tänka bort peruken då)

________________________________________

Renées brygga

I ett avsnitt hälsar Johan Ulveson, Peter Dalle och Agneta Sjödin på Renée Nyberg i skärgården och under kvällen vankas det badminton, paella och pseudodjupa samtal om livet. Johan berättar om sin hemska TBE-upplevelse för något år sedan då han svävade mellan liv och död (jag är glad att jag inte var ett fan vid tidpunkten - jag skulle ha oroat ihjäl mig om jag vetat om det!) och vi får veta lite mer om hans och Dalles fina kompisrelation. Jag är som sagt inget fan av Dalle (eller Sjödin, för den delen) så programmet är lite segt emellanåt, men Ulveson levererar och är charmig, rolig och snygg varje gång han är i bild. Jag måste säga att jag är ett stort fan av hans klädstil privat, något jag kommer elaborera om i del 2 av denna bloggserie (ja, det kommer komma fler inlägg!). Undrar om det är han själv som har god smak, eller om någon stylist eller familjemedlem ligger bakom. Mrraoowwrr, hur som helst. ♥__♥

Betyg i helhet: 3,5 av 5
Ulveson-faktor: 4 av 5
TOP SEXY MOMENT: Älskar hans resonemang om vem man vill (eller snarare inte vill) få massage av, för jag kan relatera till 110%, och skrattar gott åt hans hysteriska "Massage! Hitåt! MASSAGE!!". Och så är han snygg när han fiskar också.

________________________________________

Jul i Kapernaum (Fru Ditos äventyr)

Den här julkalendern har jag missat, eftersom jag var lite för gammal för sådant när den gick på tv (1995). Nu har jag dock skummat igenom delar av den som jag hittade på Öppet Arkiv, och kan ärligt säga att jag tycker bitarna som Johan deltar i är riktigt kul. Det handlar om fru Dito (en kavat Pia Oscarsson), hennes magiska duschkabin/tidsmaskin, och resorna hon gör med den genom viktiga händelser i historien. I varje epok stöter hon på någon som har ett problem, och med sin moderna kunskap tipsar hon påpassligt om lösningar som sedan blir verklighet i vår riktiga historia - t ex hjälper hon Beatles slå igenom och får Robin Hood att sluta stjäla från de fattiga och istället fokusera på de rika. I varje epok spelas personerna hon träffar av Johan Ulveson och Claes Malmberg som gör fina insatser, och ofta är humorn rolig även för vuxna. Jag vet inte om resten av Jul i Kapernaum är bra, men fru Ditos äventyr är i alla fall definitivt sevärda!

Betyg i helhet: 4 av 5
Ulveson-faktor: 5 av 5
TOP SEXY MOMENT: Det är många, alltså. Hetast är han nog som sheriff i vilda västern, men även Robin Hood och emo-konstnären Tord som verkar under stenåldern (komplett med basker av sten!) har sina stunder. ♥ Jag måste säga att den här karln klär oförskämt bra i mustasch.

Yowza. ♥__♥

________________________________________

Detta pinsamma fangirlande fortsätter i nästa avsnitt! När det kommer vet ingen.

-Emelie

Det brinner i säven

Här kommer en snabb serierekommendation rätt upp och ner: Wild's End! Den är skriven av Dan Abnett och tecknad av I.N.J Culbard.

Jag lånade de två första böckerna på biblioteket utan att egentligen veta någonting alls om dem, och plöjde dem båda i racerfart. Fantastiskt bra serie! Någon på Goodreads hade skrivit att det var som en blandning av War of the Worlds och Det susar i säven, och fast jag inte är närmare bekant med någon av dem kan jag skriva under på att det är en perfekt beskrivning - svårt för mig att säga hur mycket som är ren rip-off och hur mycket som bara är hommage, dock. Jag tyckte i alla fall väldigt mycket om serien!

Teckningarna är skickligt utförda med fina antropomorfa djur i en hyfsat enkel och ren stil, och persongalleriet är intressant och sympatiskt. Det utspelar sig på den brittiska landsbygden på 1930-talet och vi får följa ett gäng bybor som upptäcker att det är något skumt på gång efter att någon sett ett "stjärnfall" som visar sig vara något mycket mer hotfullt (och eldsprutande). Serien är överraskande våldsam, något som jag personligen ser som ett plus. En annan sak jag gillar är att några av karaktärerna pratar på bred dialekt, något som sätter stämningen fint och är väldigt underhållande att läsa. Böckerna innehåller också väldigt mycket extramaterial i form av fejkade journalanteckningar, militärrapporter och kartor mellan de olika kapitlen, och det bidrar till ett trovärdigt världsbyggande och visar på hög ambition hos serieskaparna.

Det jag gillar minst med serien är färgläggningen, som på sina ställen är lite väl simplistisk för sitt eget bästa. Det är dock en petitess i sammanhanget. Jag har i princip bara gott att säga om Wild's End och rekommenderar den till alla (vuxna) som gillar att läsa serier.

-Emelie