Anya's Ghost

När internet var ungt jag började hänga på internet cirka 1997 stötte jag snart på en multibegåvad amerikansk tjej i min egen ålder som bland annat illustrerade och tecknade serier. Det var min första bekantskap med fenomenet webbserier och imponerad som bara den började jag följa allting som hon gjorde med förälskad fascinerad blick. Jag upptäckte att hon ingick i ett serietecknarkollektiv och började genast följa även de andra medlemmarnas olika projekt, hungrig som jag var efter snygga, alternativa (och gratis!) serier. En av de andra medlemmarna var Vera Brosgol, och även om jag inte blev lika förtjust i henne som i min första crush har jag alltid tyckt att hon är extremt begåvad. Därför var det roligt att se att hon släppte en egen seriebok 2011, som i skrivande stund har vunnit flera priser och pryds av omdömet "A masterpiece!" från ingen annan än självaste Neil Gaiman.

Denna bok var jag ju tvungen att införskaffa på något sätt (och det tyckte tydligen Mattias också, vilket höll på att leda till en olycklig/dråplig julklappssituation där vi båda gav varandra samma bok) och när jag hade läst ut den tyckte jag att det var en solid debutbok och en riktigt underhållande läsupplevelse, även om det kanske är att ta i lite i överkant att kalla den ett mästerverk.

Anya's Ghost är en 221 sidor lång svartvit serie riktad till ungdomar, men även vi gaggiga gamlingar kan ha stor glädje av den. Handlingen i korthet: en ung tjej vid namn Anya kämpar med tonårslivets vanliga vedermödor samt skammen över att vara rysk invandrare med lätta viktproblem och pojkvänsbrist. När hon råkar ramla ner i ett hål får hon kontakt med spöket av en ung flicka, Emily, och de båda blir vänner tills berättelsen börjar svänga i en mörkare riktning.

Jag tycker att boken är väldigt vältecknad, och Brosgol vet utan tvekan vad hon sysslar med både när det gäller tecknande och skrivande. Hennes stil är väldigt "ren" och det är snyggt med de svartvita tonerna. Serien slutar aldrig vara underhållande och även om vissa bitar kanske är lite förutsägbara är boken på det hela spännande, rolig och mysrysig. Karaktärerna är bra och realistiska och man hejar på Anya även om hon är en surmupp större delen av tiden. Jag läste om boken på direkten så snart jag läst ut den. Jag måste också erkänna att jag fick gåshud och rysningar på ett specifikt ställe. Läs Anya's Ghost så kan vi diskutera sedan om du reagerade på samma sak.

-Emelie